En söndag sedd från ovan

Det har varit en lugn söndag med aldrig sinanade regn utanför fönstret. Jag har provmålat färg, gjort müsli, virkat och tagit det lugnt. Skönt.

/Karin

Aaaaaaaahhh

De dagar då jag inte tänker så mycket på mat mår jag jättebra.

Men sen kommer det tillfällen då mitt humör sjunker och livet känns piss. Jag vill se resultat nuuuuuuu! Ska jag prova nån extrem-diet ett par dagar? Morgonpromenera en timme trots att jag är dödstrött när jag vaknar? Jag äter min sista chokladkaka idag och påbörjar ett nytt, strikt dietliv imorgon!

Oftast händer detta när jag är HALT. HALT står för Hungry Angry Lonely Tired, eller hungrig arg ensam trött för er som föredrar svenska. Jag tror att de känslorna har orsakat hetsätningsattacker för många med ätstörningsproblem.

Och när det händer gäller det att andas. Andas in. Andas ut. In. Ut.
Och göra sånt som jag mår bra av.
Men det är svårt.

/Karin

Vilodagen

Äntligen söndag! Det har varit en hektisk vecka och både fredag och lördag kväll jobbade jag på några event fram till småtimmarna så nu är jag helt slut i både kropp och själ.

Men jag har tagit mig en ordenlig sovmorgon och förutom lite småfix med papper så ska jag vila. Och så ska jag avsluta dagen med att se på en romantisk komedi, dricka en kopp te och äta en bit choklad. Eller två.

/Karin

Dålig dag

Usch, mitt humör är verkligen på botten idag. Jag känner mig mig ful och fet och är allmänt missnöjd med livet. Megahuvudvärk har jag också.

Nu tänker jag ta några värktabletter och gå och lägga mig. Imorgon är en ny dag, tack och lov.

/Karin

Hejdå vågen!

Det har blivit lite glest mellan inläggen här på bloggen, men det har berott på att jag har haft annat för mig.

Idag har jag ställt ner vågen i mitt källarförråd. Jag vägde mig den 1 augusti och då visade den 86,9 kg, vilket med min längd på 159 cm ger ett BMI = 34,4. Jag har inte vägt mig sedan dess  och jag tänker låta bli att göra det under ett års tid. Det kommer att bli jobbigt! Vågen har varit min kompanjon under många år och jag har alltid gjort en massa tabeller, planer och önskeprognoser.

Nu släpper jag sifferfixeringen och fokuserar på att må bra. Hittills har det gått väldigt bra, jag låter inte mat ta upp särskilt stor del av mina tankar. Motionen har det inte gått lika bra med. Det hänger ihop med att jag har haft fullt upp och gjort massa roliga saker på kvällarna. Men imorgon bitti är det jag som snörar på mig joggingskorna och promenerar till jobbet!

/Karin

Små små steg

Vad ska man äta egentligen? Det är ju ett överflöd av information om olika kosthållningar. LCHF? Veganmat? GI? Raw Food? Tallriksmodellen?

Jag har bestämt mig för att inte ha några förbud i min kost, det är alltför svårt för mig att hantera sådana. Istället ska jag äta sånt som jag mår bra av (nej, jag mår inte bra av att äta godis varje dag) och göra det regelbundet. Mat i magen, fyra gånger om dagen. Om jag följer detta i ett år så kommer jag garanterat att må bättre både psykiskt och fysiskt.

Men så pratade jag med min livscoach om detta och hon tog sig nästan för pannan när jag berättade om mina planer. Hon gillade mat-delen, men inte tidsperspektivet. Ett år var alldeles för lång tid. Hon föreslog två veckor istället och det känns faktiskt skönt. Det fixar jag!

Jag kanske kommer att modifiera min kost framöver, men tills vidare kör jag på med "vanlig" mat. I två veckor. Pyttepyttesteg.

/Karin

Misslyckad?

Det här är inte första gången som jag försöker gå ner i vikt. Det är inte heller första gången som jag bloggar om det. Med alla dessa försök i bagaget skulle jag lätt kunna känna mig lite misslyckad, men det tänker jag inte göra.

Jag tror att alla kan lyckas, men det gäller att hitta rätt väg. Vissa hittar vägen lättare än andra.

Hur mycket man än skäms för sina misslyckade försök ska man aldrig ge upp. Det är alltid rätt att börja om. Alltid.

Men man kan inte köra vidare i samma spår. Om man gör så som man alltid gör kommer det att sluta på samma sätt som innan. Den här gången tänker jag inte göra upp några storslagna planer. Jag tänker ta det lugnt, skippa vågen och omfamna livet.

Vad kan du göra för att lyckas den här gången?

/Karin

Ond mage

Jag har ofta problem med min mage. Jag tror att det beror på två saker. För det första så har jag helt enkelt en känslig mage som inte tycker om all mat och för det andra så har jag misshandlat min mage under många års tid genom att fylla den full med skräpmat (hetsätning). Nu säger magen ifrån oftare och oftare.

Igår var jag tvungen att gå hem från jobbet för att jag kände att jag var på väg att få ett gallstensanfall. Jag har haft det ett par gånger och har genom ultraljudsundersökning konstaterat att jag har två stora gallstenar i min blåsa. Hursomhelst lyckades jag avstyra anfallet någorlunda med hjälp av vila och värktabletter. Jag vet inte vad det var som triggade anfallet, men jag misstänker att det var ett lass med broccoli som är boven. Annars så brukar fet, rökt och hårdsmält mat vara dåligt för gallan, men det varierar väldigt från person till person.

Idag mår jag ganska bra, men jag inser att jag måste vara väldigt strikt ett tag framöver. Jag orkar inte med alla magproblem längre.

Men det är inte bara maten som påverkar magen. Den mår även bra av motion. Tänk, ytterligare en anledning till att röra på sig. Jag har tagit en härlig promenad i det vackra sommarvädret, har du rört på dig idag?

/Karin

Zumba i parken

Idag har jag zumbat för första gången i mitt liv. Utomhus!

Ett gym där jag bor anordnar Zumba i en park på sommaren. Jag gillar sånt! Det var jättemycket folk och i alla åldrar och storlekar. Inga speglar fanns det så man slapp fundera över hur man såg ut.

Dock så såg jag inte så bra så det var lite svårt att hänga med i stegen. Och gräsmattan (eller snarare grusmattan) var lite knölig. Men jag gillar musiken och det känns som väldigt bra träning för en otränad person som jag. Det blir mer Zumba för min del!

Men nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och äta en god bakelse. Det är ju Karin-dagen idag!

/Karin

Rörelse

Kan man gå ner i vikt utan att fokusera så mycket på själva viktminskningen? Jag vill gärna tro det. Jag har gjort otaliga försök till att gå ner i vikt, men nu väger jag mer än någonsin. Jag har gjort många många många planer över hur jag ska äta och träna, men det faller alltid platt. Jag lägger alltid ribban för högt.

Min högsta önskan är att leva ett vanligt, hetsätningsfritt liv. Så nu tänkte jag släppa viktfixeringen och istället fokusera på att leva livet och ge min kropp det den behöver. Jag ska äta vanlig mat på regelbundna tider och träna två gånger i veckan.

Förutom detta tänker jag varje månad ha fokus på något speciellt, som ett tema. Tolv månader - tolv teman.

Temat för augusti är rörelse.

Jag har ett stillasittande jobb och min korta promenad till och från tunnelbanan varje dag är långt ifrån tillräcklig. Jag är stel och öm i kroppen och jag hatar det.

Visst skulle jag kunna börja träna som en galning, men det skulle förmodligen bara hålla i sig en vecka. Istället tänker jag öka på vardagsmotionen.

Jag tänker ta bussen till jobbet och gå av ett par hållplatser för tidigt och därefter promenera en halvtimme varje morgon. Jag ska inte gå snabbt. Jag ska inte bli svettig. Jag ska njuta av se hur staden vaknar och låta min kropp bära mig fram.

Hur känner du som läser detta? Hur kan du göra för att röra dig mer?

/Karin